Specifik energianvändning
Specifik energianvändning definieras som byggnadens energianvändning fördelat på Atemp uttryckt i kWh/m2 och år. Hushållsenergi inräknas inte. Inte heller verksamhetsenergi som används utöver byggnadens verksamhetsanpassade krav på värme, varmvatten och ventilation.
Byggnadens energianvändning är den energi som, vid normalt brukande, under ett normalår behöver levereras till en byggnad (köpt energi) för värme, kyla, varmvatten och fastighetsenergi. Om handdukstork eller annan apparat installeras för uppvärmning, inräknas även denna energianvändning.
Med fastighetsenergi avses den fastighetsel som hör till byggnadens behov. Här ingår fast belysning i allmänna utrymmen och driftsutrymmen, värmekablar, pumpar, fläktar, motorer, styr- och reglerutrustning och liknande. Också externt lokalt placerad utrustning som försörjer byggnaden, exempelvis pumpar och fläktar inräknas.
Den energi som används för andra ändamål än värme, varmvatten eller ventilation (husållsenergi och verksamhetsenergi) ingår inte i byggnadens energianvändning. Exempel på detta är belysning, datorer, TV, hushållsmaskiner och liknande.
Energianvändningen i byggnader ska enligt BBR normalårskorrigeras, vilket innebär att den ska korrigeras utifrån skillnaden mellan klimatet på orten under ett normalår och det verkliga klimatet under den period då byggnadens energianvändning mättes. Ett normalår är medelvärdet av utomhusklimatet (t.ex. temperatur) under en längre tidsperiod (t.ex. 30 år). Det är möjligt att korrigera den uppmätta energianvändningen med hänsyn till onormal varmvattenanvändning och vädring under mätperioden.
Komfortkyla
Om byggnaden har annat uppvärmningssätt än elvärme ska elenergi till elektriska kylmaskiner för kyla räknas upp med faktorn 3 vid bestämning av byggnadens specifika energianvändning.
Elvärmda byggnader och installerad effekt
På alla byggnader som värms med någon form av elvärme ställs ett strängare krav på specifik energianvändning. I tillägg till det kravet finns också i BBR 2009 ett krav på total installerad eleffekt som kan upptas av utrustning för värme, varmvatten och ventilation. Effektkravet betyder att byggnader måste ha särskilt goda egenskaper när de värms med el. En sådan god och viktig egenskap är att byggnaden har ett lågt effektbehov, särskilt under de kallaste dagarna på året, då elnätet är högt belastad.
Klimatskärmens lufttäthet
Byggnadens klimatskärm ska vara så tät att krav på byggnadens specifika energianvändning och installerad eleffekt för uppvärmning uppfylls.
Klimatskärmens värmeisolering
Utöver kraven på specifik energianvändning och lufttäthet ska alla byggnader också uppfylla ett krav på värmeisolering. Anledningen är att klimatskärmen inte ska bli allt för dåligt isolerad på grund av att den totala energianvändningen kan hållas inom kravnivån genom t.ex. effektiva eller på andra sätt fördelaktiga tekniska installationer.
Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient
Um är genomsnittlig värmegenomgångskoeffcient för byggnadsdelar med hänsyn tagen till köldbryggors inverkan. Det är mycket viktigt att köldbryggorna räknas med då de kan orsaka så mycket som 20 % av transmissionsförlusterna i en byggnad. Um bestäms enligt standard och beräknas enligt nedanstående formel:
Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient
De flesta byggnader måste ha en genomsnittlig värmegenomgångs-koefficient (Um) som är mycket lägre än kravet för att nå nivån på specifik energianvändning och för elvärmda byggnader också eleffekt.
