Det råder badhusboom i Sverige. Kommunerna satsar miljarder på stora anläggningar med tävlingsbassänger, äventyrsbad och spa. Målet är att skapa en mötesplats för kommuninvånarna, men i många fall har kommunerna faktiskt inget val.
”De gamla anläggningarna från 70-talet är utslitna för länge sedan och kan innebära hälsorisker om de inte åtgärdas”, menar Mille Örnmark, som driver arkitektbyrån We Group, som ligger bakom många av landets främsta badanläggningar.
Flera av Sveriges badhus börjar få upp till 50 år på nacken och byggdes först och främst som bad där man tvättade sig och lärde sig simma. När simhallarna nu byggs ut och byggs om sker det med tekniskt komplicerade äventyrsbad och relaxavdelningar. Samtidigt har vatten- och lufttemperaturer höjts avsevärt för att tillfredsställa dagens badare.
Parkbadet i Sandviken är inget undantag. Badet har anor sedan slutet av 1800-talet och har därmed länge varit en viktig mötesplats i Sandviken. På senare tid har badgästerna ökat stadigt, precis som i övriga delar av landet.
Mille berättar att det ökade slitaget innebär ännu högre krav på den energislukande verksamhet som ett badhus är. ”Systemen ska värma både vatten och lokaler, ventilera och avfukta luften, rena bassängvattnet och pumpa ut och in nytt vatten i takt med att badgästerna kommer och går. Det är komplicerade processer som kräver erfarenhet och kunskap”, menar han. Mille lyfter även vikten av att veta hur kemiska restprodukter bör minimeras i ett badhus.
”Kloraminer till exempel. Det är ett ämne som kan orsaka luftvägsproblem och astma om det inte hanteras på rätt sätt”, förklarar Mille.
Utbyggnaden av Parkbadet i Sandviken innebar att en av de gamla delarna revs ner och ersattes med en ny del med två nya rutschkanor. För att minimera energiåtgången ställdes höga krav på energiåtervinning. Som isolering valdes ROCKWOOL REDAir Multi. Ett oorganiskt material som hade passande egenskaper.
”Genom REDAir Multi skapades möjligheter till en flexibel fasadlösning samtidigt som man inte behövde göra något som helst avkall på ytterväggens energiprestanda”, kommenterar Magnus Kamstedt, KAM på ROCKWOOL.
Mille Örnmark liknar energiförsörjningen i Parkbadet vid en termos. Med det menas helt enkelt att värmen ska stanna kvar inuti byggnaden, som i en termos.
”Om ett badhus ska lyckas bibehålla en temperatur på mellan 30 och 34 grader gäller det att planera energi- och luftflöden smart. Ingenting får läcka ut”, förklarar han.
”Stenullens förmåga att isolera värme effektivt var såklart en viktig faktor för Parkbadet, men det var även viktigt med ett material som kan stå emot fukten i badhuset och på det sättet undvika mögeltillväxt”, avslutar Mille.
Parkbadets nya del invigdes strax innan jullovet 2018.